Krigsofferplats Finnestorp

Offerplatsen i Finnestorp upptäcktes 1903 i samband med ett vägbygge. Den första utgrävningen gjordes 1904. Nya fynd har under årens lopp gjorts, bland annat i samband med att bäcken som rinner genom området rensats. Fynden har medfört mer eller mindre omfattande utgrävningar 1959, 1980 och 1992. Att det är en krigsbytesofferplats tyder de trasiga fynden på. Innan striden bad man till gudarna om seger och i gengäld gav man segerbytet till gudarna, vilket innebar att hästarna dränktes, människorna hängdes och allt annat, som t.ex. vapenutrustning, sadlar och seldon mm höggs i bitar.

Bengt Nordkvist, utgrävningsledare under åren 2000-2002, berättar att man startade försiktigt sommaren 2000 med att undersöka dumphögarna från de tidigare bäckrensningarna. 2001 grävde man sig ner i ursprungslagren. Det var också då man upptäckte att offermossen har en långt större yta än man tidigare trott - cirka 400x100 m. Årets utgrävningar medförde en mängd fynd,  ca 300 st. Vissa av fynden på ett ovanligt stort djup, dryga metern. Fynd gjordes även på ån Lidans botten. Totalt har man grävt upp ca 400 föremål - 95 % av dessa ur dumphögarna efter bäckrensningarna. Det var hög tid att rädda föremålen  eftersom de - efter att ha flyttats från sin ursprungliga plats - inte längre konserverades av naturen.

Att fynden, som härstammar från åren 350 - 550 e. Kr, är av högsta valör det framkommer vid jämförelse med andra fynd gjorda i Norden och övriga Europa. Finaste fyndet som gjorts i Finnestorp består av ett bältsspänne med ett porträtt, kanske ett självportätt eller möjligen ett porträtt föreställande guden Oden. Korparna Hugin och Munin finns också med - i dubbel upplaga.

Inför de kommande årens utgrävningar säger Bengt Nordqvist: - Varje år har det otänkbara dykt upp. Det enda jag är säker på är att vi kommer att stöta på saker som varken vi eller någon annan ens kunnat fantisera om.